Det är alldeles tyst

Jag går ut genom dörren och det har kommit ca 3 cm nysnö. Det är tyst och kallt. Jag startar igång Runkeeper på mobilen och rösten säger att aktiviteten är startad. Jag börjar jogga lite försiktigt, jag vet att det är halt så jag trippar fram, lite trevande.

Jag följer en hares spår… det enda som hörs är ljudet av mina andetag och mina knarrande steg. Jag kommer fram till rondellen. Ingen har plogat gångvägarna så det ”dammar” från mina skor. Jag fortsätter, jag känner att snön kyler mina fötter och jag är tacksam över att jag valde de tjockare strumporna. Över järnvägsbron. Över övergångsstället. Forfarande ingen som plogat. Det är nysnö och ingen som gått på gångvägen innan mig. Det är lite kusligt.

Jag börjar få upp flåset och stegen blir lite längre. Rösten säger att jag passerat 1 km, tiden är sådär. Men vad gör det när det är så vackert ute. En bil kör förbi… plötsligt ser jag nya spår från haren… jag följer efter.

Träning avslutade, säger rösten och där var det slut. Jag är framme och jag har sprungit min runstreak nr 13. Jag går tillbaka i mina egna fotspår till ljudet av Everlöv & Månström.

Ha en bra dag!

Kram Hanna