Jag irriterar mig på min arbetskollega… egentligen säger det mycket mer om mig än om honom MEN han är såååå jobbig… kanske är det hormonerna eller så är jag bara rädd att han kommer vara bättre än jag på jobbet… han ska bland annat vikariera för mig när jag är mammaledig… ja, jag vet att så fort jag får barn så kommer det vara oviktigt MEN just nu så är jobbigt…

Han snörvlar, sörplar, visslar, grymtar, flabbar, fnissar, drar snoret ut och in, skakar på huvudet som en hund, tror att han är cool och märkvärdig… och detta är bara en bråkdel av vad han egentligen gör i vårt rum… när han umgås med de andra kollegorna är han en besservisser som inte lyssnar på vad någon annan har att säga… han är en sådan där människa som inte klarar av när det är tyst..! *suck*

Hur ska jag stå ut…?

1 comment
Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Andra inlägg

Så ska det låta…

Så ska det låta med en sovande gullunge och systerdottern plus en krasslig sambo! Imorgon åker vi nog…

Egentid

I söndags hade jag en dag av tid för mig själv. Jag gick till Rosenlundsbadet tillsammans med min…