Lymfödemet som jag redan har berättat om har inte blivit bättre. Med för drygt två veckor sedan träffade jag en lymfterapeut. En jättegullig tjej som hette Anna. Hon var faktiskt född på som samma dag som mig fast hon var 5 år yngre. Ännu lustigare var faktiskt att hennes man hade exakt samma födelsedag, år och allt. Mycket lustigt och ovanligt. Jag är ju ändå född i december. Han hette dessutom Hanna i efternamn!!!
Nä, skojar bara. Han hette inte Hanna i efternamn!
Benen mättes och kompressionsstrumpor beställdes och Anna förklarade lymfsystemet för mig. Kompressionsstrumpor fungerar så att vävnaderna kring lymfödemet trycks samman och detta ska då hjälpa lymfkörtlarna.
Lymfsystemet har två huvudfunktioner, dels att bilda celler som skydda mot infektioner och dels att transportera och rena vätskan som kallas lymfa. I och med att jag har opererat bort 14 lymfkörtlar i höger ljumske och 13 st i vänster så när vätskan som finns i benen ska transporteras och renas så finns det mindre antal körtlar i mina ljumskar och därför hamnar vattnet (lymfvätskan) “på kö”. Kroppen bildar 2-4 liter lymfvätska varje dag så det är ju inte konstigt att det blir “trafikstockning” i ljumsken. Då måste jag ju hjälpa till! Kompressionsstrumpor och ljumskmassage är två sätt.
Hur mår jag?
Innan jag började använda kompressionsstrumporna så tyckte jag att benen kändes tunga och att det gjorde ont i dom. Kanske inbillning men när jag tog på mig mina gamla kompressionsstrumpor så lättade trycket. Men strumporna “korvar sig” i knävecken och det är varmt. Men snart kommer ju hösten och vintern så det borde inte blir något problem.
Anna sa att jag skulle försöka att använda kompressionsstrumporna när jag springer och jag har testat både mina gamla och de nya. Det fungerar ganska bra men jag får kramp i fötterna men som sagt benen är ju lättare så det är väl lite pest eller kolera.
Tjingeling!
