När jag var gravid med Inez fick jag diagnosen hypotyreos, dvs underfunktion i sköldkörteln. Jag har sedan dess går på kontroller och dosen har höjts och höjts. Tills jag började med LCHF, då började läkarna att sänka min dos. Först genom att varannandag-principen. Må, on, fr och sö skulle jag äta 150 µg och ti, to och lö 125 µg.
För ett par veckor sedan var jag hos läkaren för jag hade hjärtklappning och hjärtat slog så hårt ibland. Då sänkte läkaren min dos ytterligare så nu äter jag 125 µg varje dag. Jag är inte riktigt nöjd med detta. Vikten börjar trippa uppåt och hjärtat slår fortfarande hårt. Det har gått ca 4 veckor och jag ska egentligen vänta till i april innan nya prover tas.
Jag började äta extra b-vitamin, bra för ämnesomsättningen, i förra veckan. Då sa biträdet på apoteket att jag begära ut mina provsvar så kan jag själv se hur de förändras. Så det gjorde jag igår. Sköterskan tyckte dock att jag skulle ta ett telefonmöte med min läkare och berätta hur jag mår. Så han ska ringa på torsdag mellan kl 9 och 9:30.
Igår fick jag oxå veta att man kan ha saltbrist och vätskebrist. Vilket är väldigt vanligt när man äter LCHF för det finns ju inte så mycket i kroppen som binder vätskan. Så nu har jag börjat dricka saltvatten. Huvudet känns genast mycket bättre och jag känner mig inte så där trög i skallen.
Jag blir inte klok på detta. Jag har läst allt möjligt om hypotyreos och jag mår ju mycket bättre nu men nu får jag ju andra symptom. Dessa har kanske funnits innan också men att de har undanträngts av inflammationer i kroppen. Jag tål verkligen inte gluten.
Oj, vilket långt inlägg det blev. Men nu måste jag jobba vidare!
Tjingeling!
