För en tid sedan upptäckte jag att mitt högerben var tjockare än mitt vänsterben. Jag tänkte först att nu är jag riktigt tjock men när jag började jämnföra så blev jag orolig. Lymfödem? Jag googlade och tyvärr funkade inte stödtrumporna, inte heller rörelse. Benen blev inte bättre av promenad. 

Jag träffade en läkare som skickade iväg mig på ultraljud. Troligtvis en propp i benen. Inget att oroa sig över så han. Åkte direkt till Ryhov men tyvärr… ingen propp. Jag lämnade blodprov och läkaren tyckte att jag skulle kolla med KK, så att vi kunde utesluta canceråterfall. 

Jag fick tid på KK för återkontroll och min läkare kunde inte hitta något fel. Inga svullna lymfkörtlar eller cancertumörer i snippan. Men hon sa att vi skulle göra en CT (datortomografi) på buken, bara för att säkerställa att inte cancern kommit och hälsat på igen. Jag sa att vi redan hade sagt hejdå men läkaren hävdar att ibland fattar inte cancern att det är dags att sticka!

Idag är dagen då jag ska göra min datortomografi. Jag laddade upp med skönsång hela vägen hit. Anki Bägge “People say its in the air “. Bra start på denna eftermidag och kväll. 

Dags för glas nr 3. Skål!

Jag dricker alltså kontrastvätska blandat ned vatten, 20 ml Omnipaque + 1 l vatten. 1 glas i kvarten, vilket blir ca 2 timmar. Hurra, vad roligt! Nja…

Jag är mest rädd för återfall. Jag vill inte gå igenom hela cancerbehandlingen igen. Med illamående och cytostatika. Blä!

Jaja. Det är var det är. Ha det så bra så hörs vi snart!

Tjingeling! 

Kram

1 comment
Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Related Posts

Härliga söndag

Jag älskar att äta frukost länge. Söndagar är den enda dagen som Ulf och jag äter den tillsammans.…

Lingonplockning…

Det var meningen att Marita (Ulfs mamma) och jag skulle följa med till Jans (Ulfs pappa) skogsmaskin när…