Har ni missat något av de andra inläggen så har ni de här, del 1, del 2, del 3 och del 4.
Livet är för j-vligt, sen dör man! Lite så känner jag just nu.
Kallelsen från Linköping kom i torsdag, den 3:e april. När jag läste brevet så stod det att jag skulle träffa läkare och diskutera strålningen samt göra en förberedande röntgen. Känslan jag ficka var att jag vill inte längre. Jag fattar ju att jag måste... men måste jag vilja, nej. I alla fall, läkartiden var tisda ...