Idag är det en grå dag. Jag sitter vid köksbordet och tittar på när barnen leker med varandra, just nu iaf. Snart hänger de hos mig igen och vill sitta i mitt knä. Jag är trött och kaffet hjälper inte. Vädret är gråmulet och det hänger regn i luften.
I natt ville inte Isac sova, han var nog hungrig. Jag gick runt runt i huset med honom på armen. Så fort jag satte mig ned eller försökte lägga honom började han skrika. Han ville inte ha vatten eller välling. Efter en timme gav jag upp och ammade honom. Sen sov vi, både han och jag tät tät. Supermysigt. Till halv sju sen var det dags att äta igen. Sedan dess har det varit full rulle. Inez vaknade kl 7.
Jag hoppas inte att det blir likadant i natt. När jag gick runt runt i köket så tänker jag att hur kan Ulf sova när jag går här och vankar. Givetvis så hade jag velat att han skulle tagit Isac så jag fick sova MEN han går ju upp kl 04:30 och jag förstår att han inte orkar. Men det känns som om jag har varit vaken mest under Isacs första 8 månader. Det känns som om jag borde få lite avlastning på nätterna. Allt annat ska ju vara så rättvist… Men som han säger: Du är ju bara hemma! Å det stämmer väl men jag ska ju fungera och ha tålamod med barnen. När jag är trött märker jag att jag är en sämre mamma och jag tycker redan att jag är en sämre mamma då jag sitter framför datorn.
Oj oj, vad jag klagar. Jag ska väl vara glad att jag har en så fin familj. Barnen leker oftast själv eller med varandra. Jag ska inte klaga, det kunde vara värre 😉
Men nu har jag fått skriva av mig i alla fall… dags att klä på sig och gå ut. Idag ska vi gå till lekparken och gunga =) Sedan blir det nog långa promenaden på ca 7 km.
Tack för ni lyssnade! Tjingeling!
Klart man är trött när man är vaken på nätterna och då får man gnälla lite!
ibland skriker båda våra småbarn mitt i natten men ändå så fortsäter min sambo att sova! hur lyckas han? önskar jag hade den förmågan ibland, jag med!
hoppas dagen blir bra!